Kära dagbok...

30 november
Mer språk - idag på engelska
Jag har tränat engelska idag. Anna, som skriver i gästboken ibland, har jag bytt ett par mail med. Och även med Inger, på andra sidan innergården, har jag konverserat på engelska. Eller rättare sagt - skrivit engelskt uttal med svensk stavning. Det var svårare än jag trodde och det var svårt att förstå vad jag själv hade skrivit. Där ser man vad förföreståelse är!
- Aj hävv binn to de ämbjolänsstejschån får ö miting. Nao ajm bäck. Oått do jo do toddäj? Do jo hävv fodd oidd jo änd oill it oidd ass år oill jo it in dö matsal?
- Jag hävv ingen mat oith mi. Aj oill baj samting. Iff jo hävv room får mi aj oill gläddli it it oith jo.
- Jo ar oellkam to ass to it dinner. Schäll aj kåll oenn oi dissajd to it?
- Jääs. Pliis kåål mi.
Och med traditionell stavning betydde det:
- I have been to the ambulancestation for a meeting. Now I'm back. What do you do today? Do you have food with you and will eat it with us or will you eat in the matsal?
- Jag have ingen mat with me. I will buy something. If you have room for me I will gladly eat it with you.
- You are wellcome to us to eat dinner. Shall I call when we decide to eat?
- Yes. Please call me.

29 november
Skånska
På jobbet retar de mig för att jag pratar skånska. Jag tror att det är för att de är avundsjuka för att de inte kan tala ärans och hjältars tungomål. Vissa ord och uttryck är ju svåra förstås. Curt har jag ju berättat om förut. Svårigheten att säga frukostost för att det är svårt att få rätt på u och o. Idag började de härma när jag sa Hjo.
Som sagt. De är säkert bara avundsjuka för att de inte har windows på sin egen dialekt.
(Sårri - det var meningen att den skulle starta som bildspel med en gång men det gick inte. Du får öppna filen i stället.)

28 november
Helgfrukost
Helgfrukostar är något speciellt. Då finns det tid att sitta länge och läsa tidningen och lyssna på radio. Vi kokar ägg på helgen, till skillnad från vardagarnas yoghurt-och-myssli-frukostar.
Men vi äter inte likadant allihop. Sven-Arne äter mjölk och branflakes, juice, ägg, sill och kaffe. Jag tar ingen yoghurt på helgen, två gånger om dagen på vardagar räcker. Däremot ägg, sill, smörgås och kaffe. Och juice. Hilda är vegetarian och äter inte sill. Ibland tar hon en assiett för sin smörgås och kan även ta en kopp kaffe ibland så man får kolla dagsformen där. Och så äter hon yoghurt med havregryn och russin. Anna-Sarah tycker om juice om hon inte har ont i halsen. Ibland vill hon ha hårdkokt ägg för att lägga på smörgåsen. Hon äter lika mycket sill som Sven-Arne och jag ihop men däremot inte myssli.
De mesta av frukostgrejerna står till allmän tagning på bordet men porslinet skall ju ställas fram för var och en:

Sven-Arne Karin Hilda Anna-Sarah
Assiett och gaffel x x ? x
Djup tallrik och sked x x
Juiceglas x x x
Kaffekopp x x ?
Äggkopp och tesked x x
Så är det ju första advent idag. Vi har varit och kollat lite julskyltning i Töreboda och beskådat Anna som är luciakandidat. I övrigt har vi bakat pepparkakshus och börjat montera dem så smått. Anna-Sarah hjälpte till med att garnera jättehjärtan som skulle sitta i fönstret. "Världens bästa mamma" skulle det stå men hon skrev för stort när hon började då det fick bli "Världens miss" i stället.

27 november
"Snart...
... är det jul och det luktar redan från mammas bak." Idag har jag bakat lussekatter och gjort deg till pepparkakshus. Dessutom har jag gjort fudge och knäck.
*Kollar så att ingen lyssnar*
*Viskar*
Jag har gömt burkarna bakom vitkålen i kylskåpet. Får se om de räcker till jul.
Medan jag har pysslat i köket har Sven-Arne bytt till vinterdäck på bilen samt plockat fram stjärnor och ljusstakar. Eftersom vi har flyttat sen förra adventet behövde de nya sladdar mest allihop så det tog lite tid. På gården finns en ny snölykta och vi håller på att resonera om hur vi skall lägga upp adventerandet i morgon. Nu äntligen är det advent.

26 november
TGIF
För några år sedan lärde Arne mig vad det betydde. Jag gissade på något helt annat.
På söndag är det första advent. Så idag hade Sonja med sig glögg och pepparkakor till jobbet och vi tände ljusstakar och stjärnor. Min insats i sammanhanget var att delta i förtäringen och det var så mysigt så det var knappt sant.

25 november
Så fel det kunde ha blivit
I tidningen idag stod det att Haribo har återkallat sina chokladkalendrar eftersom chokladen hade fått bismak. Så det första jag gjorde när jag kom till jobbet var att kolla vad det var för märke på kalendern vi gav till Cecilia. Det var inte Haribo. Tur det. Det hade kunnat påverka nästa lönesamtal.

24 november
Bilar
Sven-Arne är på Läkarstämman över dagen och jag tog bilen till jobbet eftersom det inte är lika kul att promenera ensam i tolv minusgrader. (Jag vet, det var en tunn undanflykt men jag kom inte på nån bättre.)
Sonja ringde några minuter efter att hon gått för dan och talade om att hon inte fick upp bildörren och att bilen inte reagerade på nyckeln. Jag tänkte att jag får väl hjälpa henne med en kofot eller en välriktad spark eller nåt så jag släckte ner datorn och gick ut för att hjälpa till. Medan jag gick ut nynnade jag på sången ur Macken som går ungefär så här:
"Jag vet inte vad jag gjort. Har jag kanske suttit utan skydd?
Har det kommit sås i mitt ena lås? Har jag kört med hatten på?
Jag vet inte vad det är. Är jag alltför ful på körkortet?
Eller har jag fyllt kylaren med sylt, fast det skulle varit gasol?"

Jag tänkte att i värsta fall fick hon ta ta vår bil tills i morgon. Den fanns ju redan på parkeringen. Visserligen med sommardäck men om alternativet var att stå på parkeringen på jobbet så kanske det var bättre att åka lite nätt.Men när jag kom ut såg Sonja pigg och glad ut. Jag trodde att hon skulle vara arg och svära och ha sig. Problemet med låset hade hon redan fixat.
Det fanns två blåa Renault på samma rad.

23 november
I will hang her photo upside down
Så sjunger de i en gammal fånig sång. Förmodligen är den skriven av samma författare som hittade på den intelligenta texten "Let´s go poison pigeons in the park".
Fast nu var det inte det jag skulle skriva om. Förra vintern köpte jag en dunjacka. Den var varm och god och skön. Och billig ety den inhandlades på Gengåvan.
Under sommarhalvåret har den hängt på en galge i garderoben och resultatet av det var inte så vidare värst. Allt dunet har hasat neråt i jackan. Det känns inte optimalt. Axlarna skyddas bara av jacktyget och en tröja och det blir kallt som attan. Höfterna har ju däremot överdels- och underdelskläder omlott. Långkalsonger, byxor, tshirt, tröja, jacktyg och MASSOR av dun. Förutom att mina höfter har ett väl tilltaget skyddande lager fett redan från början.
Undrar om jackan hade behövt hänga upp och ner i somras.

22 november
Sjusovare
Vi försov oss idag. Väckarklockan åkte i golvet i gårkväll och då stängde den av sig. Det festliga var att när Sven-Arne väckte mig så drömde jag just om revyn på jobbet. Jag sjöng på ett nummer som handlade om sjukhusdirektören och nu efteråt så vet jag inte vad den handlade om.
Det hade säkert blivit det bästa revynumret.
I övrigt är det Cecilias namnsdag (Cecilia är min chef, för den som inte har läst på) så jag, Sonja och Måns la ihop till en chokladkalender.
När vi kom hem var det kramsnö. Vi gjorde en snöfigur som vaktar gränsen mellan vår och Leifs tomt. Att det blev just en dinosaurie har inte alls något med Leif att göra utan beror mer på att snön fick just den formen i bygget.

21 november
Gammal skåpmat
I går åt vi sushi för första gången. Eller rättare sagt så har vi smakat det förut båda två men aldrig haft det till middag. Eftersom Sven-Arne redan har talat om det i texten till dagbilden för i går kan jag väl erkänna att vi köpte det för att det var kort datum och därför halva priset.

Att äta rå fisk med kort datum kan kanske förefalla lite vanskligt. Och att jag gör det, jag som har undervisat i livsmedelshygien på jobbet, det kan jag nog inte ta med i min meritlista. Och så gick det som det gick. Sven-Arne blev dålig och var vaken till fyra i natt. Dock inte på grund av att maten var gammal utan för att han inte tål skaldjur.

Efter gårdagens utländska matorgie bestämde vi oss för att äta svenskt idag - oxfilé, sky, potatis och massor av lök. Oxfilén hade legat i frysen sedan nyårsafton i fjol.

20 november
Småfixande
Vid tio väckte Sven-Arne mig för han tyckte att om man skall äta frukost så skall det vara före lunch.

En och annan höjde på ögonbrynen när vi köpte Canonkameran i somras, ett halvår efter den första digitala kameran. Fast det var inte så konstigt. Nikonkameran var på lagning stup i ett och att stå utan en kamera när man har vant sig, det är inte kul. Alltså köpte vi en till. Vi kunde inte riskera att vara utan kamera när vi for till Italien, juh. Nu är vi glada att vi hade två ety Canonkameran fick lämnas in idag eftersom den vägrar starta.

Som omväxling till annat så försökte vi koppla ihop datorn med TV:n för att kunna titta på nätfilmer i lite större format. Det enda resultatet av det blev att ikonerna flyttade sig till TV-skärmen och musen följde dataskärmen och att ikonerna inte ville följa med tillbaka till datorn när vi gav upp försöket. Det mest ofattbara med datorer är ju emellertid att om man startar om dem så fungerar allt som det skall efteråt och det fungerade även denna gång. Ikonerna hoppade i smyg över till datorn och när vi startade den igen så - simsalabim! - var ikonerna på sin vanliga plats igen.

19 november
Hej mitt vinterland!
Det var fortfarande snö och - ojsan - tretton minusgrader i morse! Vi pälsade på oss med långkalsonger och vantar och luvor och gick ändå. Det bet lite lagom om kinderna och var alldeles vindstilla och tyst. Det är härligt med vinter, det är ju det jag har sagt hela tiden.
Sonja ställde ut en bunke med vatten i går eftermiddag för att göra en islykta idag. Det var bara vatten och sörja i den trots att den hade stått hela natten så den får ett nytt försök. Snölyktan däremot satte jag ett gravlykteljus i så den lär brinna hela helgen. Fast nu är vi ju inte på kontoret på några dagar så det lär bara vara patienterna som går till rökhuset som ser den. Och det är ju bra att de får något att titta på. Rökare är som bekant också människor, om än inte lika länge.

18 november
Se det snöar!
Det började kräksnöa i gårkväll. I dag har det fortsatt. Somliga har sagt "Vilket väder" och andra "Vilket oväder" men de har nog menat samma sak. Allting blev vitt, vitt, vitt. Det blev ljust och hemtrevligt och naturen blev liksom fluffig.
Jag gillar snö och i synnerhet snölyktor!
Jag gjorde en på uteplatsen på jobbet och en till när jag kom hem och hade skottat gången. Den på jobbet kanske redan har hunnit slockna men den här hemma satte jag en marschall i så den brinner nog hela natten.

17 november
Tyck synd om mig!
Det känns som om vita blodkroppar, viruspartiklar, bakterier och amöbor eller vad det kan vara ägnar sig åt ställningskrig i min kropp. Jag har ont i kroppen och är trött, stingslig och gråtfärdig av att tänka på högarna på skrivbordet. Men eftersom det inte är nån synlig förkylning så får jag inte så mycket medhåll som jag förtjänar. Hesheten ger kanske lite stilpoäng men i övrigt är det svårt att skapa medlidande.
Så jag säger som Pentti Varg i Fablernas Värld: "Tyck synd om mig! Vad blir det?"
(Och för den som inte vill bli smittad så meddelas härmed att jag har träffat smittskyddsläkaren på sjukhuset idag. För att undvika smitta lär det räcka att desinficera skärm och tangentbord efter avslutad läsning.)

16 november
Följa instruktioner - not
Jag mötte grannen idag på jobbet. Hon berättade att de höll på att göra vid ett rum på ovanvåningen. Att måla på tapeten skulle förnya TV-rummet lätt och smidigt. "Men ta inte bort bården", sa han på färgaffären, "för ni får det inte snyggt!"
Far i huset tog bort bården ändå.
Det är därför de slipar alla väggarna nu. Det är enda sättet att få underlaget jämt.

15 november
Hunger är bästa kryddan
Frukost kvart i sju.
Slätt kaffe på jobbet halv åtta.
Kaffe igen halv tio.
Yoghurt, smörgås och myssli halv tolv.
Slätt kaffe klockan tre.
En varmkorv i förbigående tio i fem.
Och kvart över sju, när vi hade pratat revy i två timmar, kom vi hem och katastrofvärmde pizza i ugnen. Till och med de billiga pizzorna från Lidl smakade underbart i det läget.

14 november
Fars Dag
Jag ringde och gratulerade pappa. Han hade inte tid att prata för han skulle ut i skogen med en metalldetektor för att leta efter sina glasögon. Han hade tappat dem när han röjde i skogen (Jag har väl berättat att han fick en hjärtinfarkt i sommras?) och en kvist svepte av honom glasögon, hjälm och hörselskydd. Han fortsatte röja och så körde han hem när han var klar. Först då kom han på att glasögonen var försvunna. Undrar just varför han har glasögon över huvud taget när han inte märker nån skillnad om de försvinner?
Två böcker fick han av mig i farsdagspresent. En matlagningsbok med Tina Nordström och en om sägner från Skåne. Hur han nu skall kunna läsa dem utan glasögonen.

13 november
Stilla lördag
Det tog lite tid att starta upp dagen med så mycket folk i duschkö och sedan runt frukostbordet. Men roligt var det.
Så for gästerna vidare för att besöka resten av familjen och vi pysslade med annat några timmar. Sven-Arne har satt upp tavlor och jag har sytt gardiner. Anna-Sarah har pluggat historia och Hilda har skrivit en uppsats.
Ordningen är återställd.

12 november
Tappa hakan
Anna-Sarah var här, David och Greta skulle komma förbi en sväng och Hilda skulle hämtas ganska sent. När Greta ringde sa hon att hon och David ville ha fika och så skulle de väl vidare. Det var de förutsättningar som vi visste om för kvällen. Men när David och Greta kom så hade de med sig Linus och Sissel. De hade kommit med flyget från Rom idag.
Snacka om att tappa hakan.
Sissel har vi inte träffat förut och Linus ser man ju inte heller så ofta precis. Och Hilda blev så överraskad när hon kom vid halv tolv så att hon blev alldeles tyst. Bara en sån sak.

11 november
Sanningens minut
Jag var och klippte mig i går. Det var välbehövligt. Jag gick till en annan salong än jag har gjort tidigare. Musik i högtalare, salong i metall och glas, erbjudanden om färganalys eller justering av bikinilinjen, smink och färger och kemikalier av alla slag till salu, trendiga veckotidningar och unga frisörer.
"Förstårduvadjagmenar" sa hon hela tiden, hon som klippte mig. Jotack, jag förstod. Vi pratade om datorer och hon sa "Ni i er generation, hur mycket använder ni datorer?"
Jag återgår nog till min gamla vanliga frissa. Hon tillhör min egen generation.

10 november
Presenter
Jag minns en gång som barn när jag följde med mamma till herrekiperingen i Vittsjö. Fridolins Herrekipering Efterträdare hette den. Bara en sån sak. Jag skulle få välja en slips till pappa och valde en med svart botten och blommor i rött och gult. Herr Fridolin och mamma styrde om det så att det blev en svagt grön i stället.
Nu har jag studerat reklam och erbjudanden inför Fars Dag på söndag. Det är nästan bara skjortor och slipsar. Det önskar sig inte Sven-Arne. Han har pratat om kamerastativ, webkamera, kortläsare och plasma-TV. (Om hans barn råkar läsa det här så kan jag tala om att slipsen bör matcha den mörkgrå kostymen.)

9 november
Novembermörker och julstämning
Sven-Arne hade sin första solosånglektion idag och själv satt jag kvar och arbetade tills det var dags att fara till kören. Inger jobbade också över. Hon har kontoret tvärs över innergården. En kväll som denna när det har mörknat och bara hennes och mitt fönster var upplyst kändes det ändå lite sällskapligt att veta att vi var kvar båda två.

Och på kören drack vi glögg och jag älskar julmusik och glitter och pepparkakor och levande ljus och doften var gran och hyacinter! Jag kanske har nämnt det tidigare men när jag och barnens pappa separerade så delade vi julpyntet lika. Med mig i det nya boet hade jag därför bara tre flyttkartonger med pynt. Fast jag har förstås köpt till lite sedan dess också. I år har jag bara hunnit köpa tre paket med pynt. Fast jag har sneglat på hobbyaffären för julgardiner måste man ju köpa nya. Och löpare. Och dukar förstås. Och ljuslyktor. Och glöggkoppar. Servetter såklart.

8 november
Badrumsskåp
Vi köpte badrumsskåp på IKEA i fredags när vi åkte ner till Skåne. Eller rättare sagt stommarna till skåpen. Dörrarna köpte vi förra helgen när vi var där men själva skåpstommarna var tillfälligt slut. När vi kom hem förra fredagen och tittade i kartongerna såg vi att dörrarna vi hade köpt var blåa i stället för vita. Det gjorde dock inget eftersom vi som sagt skulle hämta skåpen i fredags och då kunde vi ju byta dörrarna när vi ändå var på IKEA. När vi så stod där i fredags vid reklamationsdisken så kollade vi dörrarna en extra gång - och upptäckte att det var en blå skyddsfilm på dörrarna... Men skåpen fick vi ju ändå köpa och i kväll har vi monterat dem. Det tog hela kvällen men det var det värt.

7 november
Söndag
Söndagens middag blev "Ettegille" som pappa kallade det. Bolle, Annelie och Elias kom på middag och det var så trevligt så det var inte klokt. Elias var så fin så man ville äta upp honom. Jag tror att det var ömsesidigt. Han verkade som om han ville äta upp mig med men det kanske bara kliade i munnen. På bilden håller jag på att försöka lära honom att titta på maten när man äter. Inte på övriga i rummet.

6 november
Alla Helgons Dag
Underbart väder för en promenad. Sex liter trattkantareller blev det nog trots att vi mest var ute för promenerandets skull.
Det var middag för tolv personer på kvällen - gåsamiddag med svartsoppa och allt. För den som inte känner till det så räcker det med en slev svartsoppa för det är väldigt mättande. Och så räcker det att äta det en gång vart tjugonde år, ungefär. För min del var det 25 år sen sist och det gick bra det med.

5 november
Furutorp
Vi har varit här över helgen. Sist vi var nere pajade diskmaskinen så att pappa fick köpa en ny. Den här gången stannade kylen. Jag vill dock tillägga att den redan hade lagt av när vi kom till Furutorp. Per-Erik är ingenjör och lyckades laga det, även om det inte såg så ljust ut när vi gick och la oss på fredagskvällen.

4 november
Bekännelser
Härom dagen bekände jag att jag följer Farmen på TV. Men inte nog med det.
En gång tidigare har jag tvättat Sven-Arnes almanacka. Och i kväll när jag tömde tvättmaskinen upptäckte jag att det har jag lyckats med en gång till. Snälla Sten, kan han få en vattenfast pekbok i stället för almanacka från landstiget till jul, tack?
Och för att glädja Ingemar kan härmed meddelas att bilden inte är ett montage utan skam sägande har jag faktiskt handlat på Lidl idag. Dels för att testa själva affären och dels för att testa pizzan som det har pratats så mycket om (och priserna var väl OK men pizzan var inte så vidare värst).

3 november
Näringsförbud
Jag läste i Rent, husorganet för företagsstädning, om en 83-årig dam som dömts till skyddstillsyn och föreskrift om psykiatrisk vård. Hon hade drivit en städfirma med 40 illegala städerskor som saknar arbets- och uppehållstillstånd och hon dömdes för grovt bokföringsbrott, grovt försvårande av skattekontroll och grovt skattebedrägeri.
Först var domen fängelse och näringsförbud men hon ansågs så vrickad så det ändrades till vård i stället. Jag har försökt göra mig en bild av den 83-åriga damen men det var inte helt enkelt.

2 november
De e mycke nu
Det var en rörig dag idag. De regler som vi försökte ställa upp klockan nio var förkastade klockan kvart över och det var helt omöjligt att förhandla fram en kompromiss.
Så på eftermiddagen idag har jag skjutsat ett ilsket barn till Mariestad, trots att ingen, inte ens hon själv, tyckte att det var någon bra lösning. Men vad gör man.

Och så var vi på kören i kväll. Jag satt bredvid Christel. En av övningarna under uppsjungningen var att vi sjöng "Prille Pralle Prålle" på fallande tonskala. Kan man inte befrias från den typen av övningar om man är skåning? Jag kan inte frambringa ljudet! Jag talade om det för Christel - hur dum får man vara? - och hon kollade in mig med sina pigga ögon för att se hur jag skulle genomföra övningen och då var det alldeles omöjligt att frambringa alla dessa drillande Rrrrrrrr.

1 november
Stockholmsdag
Jag var i Stockholm idag. Från början var det meningen att jag skulle stanna tills i morgon men det kändes lite för jobbigt idag. Kassan på jobbet var ett under av effektivitet! När jag ringde till dem så avbeställde de rummet och gav mig ett nytt beställningsnummer för biljetten och jag kunde hämta ut den på stationen, lätt som en plätt.

Innan jag skulle åka hem köpte jag en macka på Centralen, en dubbelmacka med soltorkade tomater, zuccini, fårost och grillad paprika, lagd i smörgåsgrillen innan jag fick den i ett papper. Precis som om det var i Italien. Och lika gott.
Man kanske borde investera i en smörgåsgrill?

Vad gäller dagens arbete så kommer jag att avlämna en reseberättelse i god ordning - bara så att ingen tror att jag bara har ätit i Stockholm!