Kära dagbok...

28 februari
Måndag
Läst på SCB:s websida idag:
"Kärleken har ingen åldersgräns
Medelåldern för personer som gifte sig för första gången fortsatte att öka. Under år 2004 var kvinnor i genomsnitt 31,7 år och män 34,4 år när de gifte sig. Medelåldern vid första giftermålet varierar kraftigt mellan länen. Högst medelålder bland de män som gifte sig för första gången 2004 fanns i Jämtland medan de äldsta kvinnorna fanns på Gotland. Yngsta männen och kvinnorna fanns i Jönköpings län."

Och då är det inte Sven-Arne och jag som höjer medelåldern i statistiken eftersom vi inte gifte oss första gången under 2004.

27 februari
Fram och tillbaka
Eftersom döttrarna kom utan packning igår åkte vi till Mariestad och hämtade det viktigaste idag. Det innebar femton CD-skivor, en tröja, fön och plattång och en pocketbok. Jag kollade vad de hade med sig ut och skickade iväg dem en vända till efter skolböcker och linsvätska. Kläder får vi försöka ljuga ihop ändå. Det finns ju tvättmaskin.

Yrhättan, min kära vän, har hämtat sig från arbetet i Thailand och åker till Sudan i morgon bitti klockan sju. Tre månader blir hon borta. Var försiktig min vän, och sköt om dig! Jag kommer att sakna dig och det är väl lite själviskt. Jag skall tänka på dig.

26 februari
Lördag på stan
Efter frukost tog vi en långsam promenad genom Söder och över bron och så Gamla Stan in till Centrum. Lush låg längs vägen. Det är min favoritaffär! Badskum, massageolja, duschtvål och deodoranter i former som för tankarna till maränger, glass och ost. Och så luktar det underbart sensuellt och gott där inne.

Annars fanns det gott om affärer med dyra kläder och i vackra färger och modeller. Man kan ju njuta av det utan att behöva köpa något. Men det var väldigt vad det snöade! Kräksnö blandat med strålande solsken hela dagen.

Och vid halv nio var vi hemma. Alla tre döttrarna var på plats för ovanlighetens skull. Hilda skulle vara här enligt planeringen, Anne kom med bussen mitt på dan och på kvällen hämtade vi Anna-Sarah i Mariestad.
Det svänger fort ibland.

25 februari
Mamma Mia!
Hundra Skaraborgare fördelade i två bussar åkte upp till Stockholm idag. Inkvartering på Hotell Malmen på Söder. Sonja och jag skulle gå och äta på en gayrestaurang som vi hade hittat i SvD men vi stötte på ovängad patrull. Vi tyckte att det var dags att äta middag klockan fyra och restaurangerna öppnade inte förrän fem. Till slut hittade vi en grekisk restaurang med god mat och upptäckte att de fortfarande serverade "Dagens Lunch" (klockan halv fem, kära nån, vad har storstadsbor för dygnsrytm?) så det bev inte ens dyrt.

Mamma Mia var jättebra! Melodier som man kände igen, fina texter, bra scenografi, fantastiska sångare, högt tempo och vansinnigt ROLIGT. Man var helt euforisk när man gick därifrån. Gå och se den, alle man! Man fick inte fotografera under föreställningen så den finns inte på foto.

24 februari
Enkom
Enkom är ett allmänt uttryck som används lite till mans. Idag använde jag i stället ens ärendes om samma sak. Sven-Arne hade aldrig hört uttrycket förut och jag som trodde att det var rikssvenska!

I övrigt håller jag på att packa ety jag skall till Stockholm i morgon. Jag och Sonja skall åka hit. Vi åker i morgon bitti och kommer hem på lördag kväll. Det skall verkligen bli roligt! På jobbet hade vi en lång genomgång på lunchen om vad man skall göra i Stockholm. Och vad man inte skall göra i Stockholm! Herrarna runt vårt lunchbord satt inne med kunskaper som man undrar hur de har fått - say no more...

Anne, min språkbegåvade dotter som inte vill att man skall använda hennes dopnamn vilket är svårt att komma ihåg, har skrivit en berättelse. Nej, det var fel, hon har skrivit massor av berättelser, det här är en som hon har lovat att jag fick publicera. Den är rykande färsk. Jovars personliga drag heter den. Jag läste den två gånger innan jag kom på att killen hette Jovar.

23 februari
Kyrkan
På en Albert Engströmteckning finns en västgötsk skollärare som säger
"Ö-ljudet stavas med ö i alla ord utom i körka och böxer för där stavas det med y."
Detta på tal om att vi har varit i Matteuskyrkan i kväll.

22 februari
Strumpor och kalorier
Jag har varit på studiebesök idag tillsammans med ambulanspersonal. Vi var på ett stort utställnings- och fabriksområde och det var intressant och bra. Denna konstiga skylt hittade jag på insidan till toalocket. Kolla den blå markeringen - vad är det för konstig arbetsplats vi har besökt???

En semla innehåller 446 kalorier och en tomat innehåller 14. Man skulle behöva äta 2 kg tomater för att komma upp i den energi som en enda semla kan ge. Tänk så opraktiskt det vore! Dock har jag inte ätit någotdera utan nöjde mig med släta bullar och mjölk när jag kom hem från jobbet alldeles för sent i kväll.

21 februari
Baby Blues
Det var en morgon för sisådär tio år sedan. Anna-Sarah fick i uppgift att bära en kasse med tyger ut till bilen när jag skulle skjutsa henne till dagis. Tygerna skulle jag skicka till mamma som hade lovat att sy kläder. Fast i ett obevakat ögonblick bytte Anna-Sarah ut kassen så när jag kom till posten var jag nära att skicka iväg en sopkasse. Såna saker kan man komma ihåg när man läser Baby Blues.

20 februari
Sköna Söndag
Vi har haft en hårvårdsdag idag. Jag har fått färg och slingor i håret och så har jag klippt Sven-Arne. Han var väldigt långhårig så jag borde ha klippt honom för längesen.
När jag tänker efter var det det ju just det jag gjorde.

Det är tråkigt när folk är arga på en och man inte kan göra så mycket åt det. Det är svårt att vänta på att nån skall vara arg klart men vad skall man göra. Anna-Sarah kan vara så tjurig så det är inte sant men plötsligt vänder det och hon blir god igen. Men stunden innan det vänder är hemsk.

Andra saker försiggår idag. Födelsedagar, till exempel. Julias i synnerhet. Hon är hyllad via mail, det var kanske lite slött men det är långt till Nykvarn! Bilden har Maria, min syster och Julias väna moder, tagit. De två flickorna på golvet är nog lånebarn eller så finns det saker som Maria har glömt berätta.
I vilket fall så önskar jag en alla tiders födelsedag och ett gott nytt år till Julia och andra som fyller år denna dag.

19 februari
Matorgie
I vår serie Varför Skall Man Banta När Man Är Gift har vi idag kommit till kinamat. En portion Sushi (jag vet, det är japanskt), två Fyra små rätter och tre Friterad banan med glass, det är vad vi har delat på i kväll. Mycke mat blev det. Sven-Arne och jag har slötittat på schlagerfestivalen och Anna-Sarah har bytt namn på msn till "Skall aldrig mera äta" och det betyder nog att hon också är mätt. Och då får man betänka att vi har mat kvar så att det räcker tills i morgon med.

Jag dukade snyggt i köket! Det framgår inte riktigt av bilden men det är vit duk, bambuunderlägg under tallrikarna, 18 levande ljus, vita skålar att lägga upp maten i och så slaktade jag två pepparfruktplantor som ändå inte mådde så bra och dekorerade bordet med små röda pepparfrukter och bladen från plantorna. Väldigt fint blev det.

18 februari
Fredag
Anna-Sarah kom i kväll. Jag har haft ont i hjärtat av längtan efter henne eftersom det är ganska längesen vi sågs. Vi har firat hennes femtonårsdag med tårta och paket i god ordning och hon fick en CD och ett presentkort på en färganalys senare i vår. Kan dessutom tala om att femton år innebär att det går åt femton tårtljus och att rummet blir märkbart varmare av ljusvärmen.

17 februari
Underlig
Fortsättningen på gårdagens underligheter är ordet "annlesser" som man säger på Öland. Sven-Arne erindrade sig att han har hört ordet förr. Det kanske kommer av annorledes?
Det må vara hur som helst med det men ena scalaren har faktiskt blivit lite eljest eftersom den har tappat balanssinnet. Jag fattar inte vad det är för dålig kvalitet på firrarna.
Och måtte de överleva helgen! En akvariefiskbegravning i Anna-Sarahs regi är en mycket omständig tillställning med kistdekorationer och smörgåssnittar och begravningskaffe och sorgetåg. Efter den gången när det tog en hel lördag att begrava en guldfisk har vi nöjt oss med begravningar i kretsen av de allra närmaste. Det vill säga den som hittar en död akvariefisk spolar ner den genast.

16 februari
Underlig
Man kan säga att någon är "sär", "udda" eller "annorlunda". I Umeå sa de "Han är lite annars" eller "lite eljest". Här i Skaraborg säger man "Han är lite löckater".
Jag kan inte komma på något skånskt uttryck. Jag hävdar att det inte finns nån i Skåne som är "löckater" men Sven-Arne säger att alla skåningar är lite underliga och att det är ett naturligt tillstånd som man inte behöver prata om.

15 februari
Akvariet
Vi har ett akvarium på 250 liter. Det är rätt trivsamt att titta på småfirrarna men man undrar ibland vad de tänker. Pappa säger att först simmar de till ena änden av akvariet.
"Här har jag aldrig varit förut." Så simmar de till andra sidan.
"Här har jag aldrig varit förut." Och så håller de på.
Våra fiskar har andra saker som de funderar på i stället. Den stora guldfisken har tappat färgen och är nästan vit, slöjstjärten har fått utslag på fenorna, en av sorgmanteltetrorna simmar för allt vad den är värd för att inte kraschlanda mot botten av akvariet och en av de andra har ett utstående öga och ett vitt - kan han ha fått starr? Så de funderar inte på var de har varit förut utan om det finns en veterinär i närheten.

14 februari
Måndag
Det har fortsatt snöa. Har man inte så mycket att skotta, och dessutom en make som fixar det som ändå måste skottas, så är det väldigt hemtrevligt med all snö. Och vackert. Snöskottardrömprinsen bjöds sedemera på thailändsk soppa med musslor och purjolök, serverat med färska småfranska. Det tog flera minuter att laga.

Jag har ordnat med en födelsedagspresent till Anna-Sarah idag. Vad det är kan jag inte tala om ety hon stundom läser på den här sidan. Jag kan däremot tala om att hon har synpunkter på bilden på henne och hennes syster som finns här. Den som vill beskåda dessa foton på mina döttrar bör passa på innan jag nödgas byta ut dem. Fotona alltså. Döttrarna skall däremot inte bytas ut.

13 februari
Hemresa
Så var det dags att åka hem. Vi hamnade mitt i en fasansfull bilkö som inte berodde på skidturister eller snö eller Svenska Rallyt utan på att fem militärlastbilar bestämde sig för att åka i konvoj mellan Vansbro och Skövde.
Annars gick det bra... tills vi kom hem och inte hittade husnycklarna...
Vi fick fara till Hilda, fyra mil bort i snögloppet, och hämta hennes reservnyckel innan vi kom in.
När vi sedan började packa in grejerna så fanns både min och Sven-Arnes nyckel i bröstfickan på min jacka - hur sjutton hade de hamnat där???

12 februari
Lördag
Den intensiva skidåkningen i går kändes i knät och så trasslade det till sig med mina barn och det la lite sordin på stämningen. Men icke förty så var det en skön dag och när vi tröttnade på att åka skidor så var ju stugan trivsam så det var ingen förlust att vara där heller.
(Och på kvällen var det ju schlagerfestival och den kan man ju inte missa.)

11 februari
Skinsol
Strålande solsken, en blandning av natursnö och konstgjord snö, nypistat och några minusgrader. En underbar dag för skidåkning och vi åkte för glatta livet.
Det var dessutom en underbar dag för fika vid en solig södervägg.
10 februari
Kräksnö
Snön vräkte ner idag. Vår valla var nog inte gjord för det underlaget för det var som att ha broddar under skidorna. Vi gav upp efter ett par timmar. I stället gick vi en långpromenad längs gamla banvallen och genom skogen och bland annat gick vi på den väg som man gick på 1600-talet till Mora.
9 februari
Skidglasögon
När Marias ungar klagade på att deras ögon rann av blåst eller kyla så använde Maria mig som exempel, androm till skräck och varnagel. "Klaga inte på att ögonen rinner! På min syster Karin rinner tårarna som ur en vattenkran när det är kallt!"
Så vi köpte skidglasögon idag. Dyra som attan. Till mina hörde en liten påse att förvara dem i samt en bruksanvisning på 63 sidor. "Endast tillbehör och reservdelar från Scott får användas till dessa skidglasögon" stod det bland annat. Här gäller det att vara noggrann när man byter reservdelar.

8 februari
Fettisdagen
Det spelar ingen roll att man är under fältmässiga förhållanden, är det semledag så är det. Dagen till ära tog vi sittliften upp till toppstugan och åt semlor där med en strålande utsikt över hela Lönneberga eller vad det var. Jag har nog rätt dåligt lokalsinne för när vi skulle åka ner på den gröna backen så tog jag fel väg och hamnade mitt i snökanonen.
7 februari
Kläppen - here we come!
Jag åkte knapplift som om jag aldrig hade gjort annat och bygellift var inte så förfärligt svårt det heller. Likt en slalomdrottning susade jag sedan ner för (barn)backen idag - och i ärlighetens namn även i vanlig backe när jag hade fått opp ångan. Förra året var vi tre dagar i Dalarna och då åkte jag slalom för första gången - man är ju skåning och då åker man inte skidor sedan barnsben. (Dessutom heter det köra skidor i Skåne. Inte åka.)

6 februari
Sälen
Jag har aldrig varit i Sälen förut - och frågan är varför man skall just till Sälen? Samhället ser ganska... märkligt ut, minst sagt. Som om någon har suttit med husmodulerna till ett monopolspel, skakat om och släppt ner på en karta och voilá så var samhället klart. Men området för vasaloppsstarten var rolig att se eftersom man sett det så många gånger på TV.

5 februari
Skidåkning
Det är nästan exakt ett år sen vi packade för att åka till Bento och hans familj för att åka skidor förra gången. Nu är det dags igen, som sagt var. Vi skall åka hit i morgon. Kolla webkameran så kanske vi vinkar åt er.

Och så tänkte jag skriva något roligt och upplyftande men jag är lite sliten just nu och kommer inte på så mycket kul mer än att den här sidan är värd ett besök.

4 februari
Distans
Det blev fredag kväll till slut och nu är det färdigjobbat för ett tag. En veckas semester i skidbacken väntar och det ser jag verkligen fram emot.

Här har jag skrivit om texten säkert tio gånger så nu ger jag upp och byter samtalsämne. Sven-Arne tog en fantastiskt fin bild längs vägen mellan Borgunda och Skultorp härom dagen. Väl värd att beskåda.
3 februari
Bäbis
Man får inte kalla en femtonåring för bäbis. Men hade man fått göra det så hade jag sagt att min bäbis fyller femton idag. Men det får man som sagt inte säga. Man får däremot säga grattis, tösen min, present tar vi nästa gång du är här.
Den här serieremsan hittade jag på Svenska Dagbladet. Det är kanske bara jag som gillar den men jag tyckte att den var träffsäker.

Jag hade tänkte jobba i kväll också men jag var helt enkelt för trött men det gör inget att jag inte jobbade över för det är ingen som stjäl jobbet för mig om det ligger tills i morgon.

2 februari
Jobb och jobb och jobb
Jag har jobbat över i kväll igen. Investeringsplanen måste bli klar och den är så himla svår att få ihop. I kväll har jag gjort alla utbytesplanerna. En var för skopi och en var för diatermi. Fråga mig inte vad det innebär men det är inte samma sak för då hade det stått i samma utbytesplan. För säkerhets skull gick jag till Han Som Förstår Sig På Utbytesplanerna och då fick jag veta att endoscopisk koagulationsutrustning till endoscopimottagningen skulle vara med på utbytesplanen för diatermiutrustning.

Där fick jag för att jag trodde att jag hade förstått.

... och just när jag hade kommit hit i skrivandet så kom min drömprins och talade om att skopi är när man går in med kameror lite här och var i kroppen där man kommer åt och ifall man inte kommer åt så lätt så gör man ett litet hål enkom för skopet. Diatermi är när man bränner blodkärl för att de inte skall blöda medan man håller på med vad det nu är man gör. Så nu har poletten fallit ner och jag har förstått vad endoskopisk koagulationsutrustning är.

Men jag har inte hållit på med utbytesplaner hela dagen, minsann. Mitt på dagen mätte jag skärmar med hjälp av en tumstock och det var mycket enklare. 18,6 meter tygskärm är enklare att förstå sig på än diatermiapparater.

1 februari
Ny månad
Månadsskiften är alltid lite svårare. Då skall brytningar och kopplingar och sånt ändras om och ibland minns man inte hur man hade kopplat ihop sidorna. Men man får göra korstecken några gånger så brukar det ordna sig.

På tal om korstecken så måste jag berätta en sak till om Bolle, sen skall jag inte säga nånting om honom på flera månader. När han gjorde i ordning Elias mat i söndags så var Elias ganska hungrig och Bolle ganska upptagen så han sa den korta bordsbönen:

"Äda maden. Amen."

Här är bilderna från Furutorp efter stormen. Går bra att se som bildspel om man hittar den funktionen.