Kära dagbok...

30 september
Tröstätande

Anna-Sarah behövde stöttning idag. Först med övningskörning från Töreboda och hem. Sedan med - i tur och ordning -
bullar
saft
maränger
kroppkakor med lingon
saltade mandlar
sultanrussin
gula russin
(russina har jag egentligen köpt till Hilda som kommer på besök i morgon men de räcker till henne med)
torkade bananer
päron
mer maränger
vindruvor
Faster Filippas flädersaft
en körsbärstomat
och som avslutning på alltihop två lammfärsköttbullar med koriander och torkade trattkantareller i smeten.

Om inte det hjälper så vet jag inte vad.

29 september
Klargörande

Elisabeth frågade om soffan som vi har på gårdagens dagbild. Jag svarade i hennes gästbok men lägger in samma svar här:
"Du frågade om vår soffa. Jag kan tala om att jag vilade i den hemma hos min före detta svärmor när jag väntade barn. Den svärmodern är död, den maken är avpolletterad och den dottern är myndig och har flyttat hemifrån. Men soffan den består.

28 september
Fredag hela veckan

I fredags fanns inga kokosbollar. Inte i måndags heller. I tisdags delade vi därför på en kokosboll på förmiddagen, Sonja och jag. I morgon skall jag på kurs med bostadsrättsföreningen så vi delade på en idag med. Nu har vi ställt till med oreda för administrationen två gånger den här veckan.

Anna-Sarah skulle ha en ny legitmation. Hon har en sedan tidigare men den har hon lagt... någonstans. Vi har letat en hel månad utan resultat. Förra torsdagen skulle vi beställa ett nytt ID-kort och gick till banken när där var kvällsöppet. När vi stod där och väntade på vår tur kom Anna-Sarah på att hon hade glömt fotot. Vi försökte igen idag. När det långt om länge blev vår tur fick vi veta att de inte tillverkar ID-kort på banken längre.

Och så har vi fotograferat en god vän idag. Ett jättefint kort blev det. Verkligen fint. Jajamensan. Dock har vi svurit vid våra mödrars löständer att inte publicera det.

27 september
Så kan det gå...

... om inte kläderna är på. Jag har läst följande i Svenska Dagbladet:
"Fem unga män skojade på jobbet och tog bilder på sig själva där de poserade nakna. Det skedde bland slaktavfall och köttrester på ett slakteri i Boråstrakten. I dag åtalades de - för brott mot livsmedelslagen, rapporterar Sveriges Radio Sjuhärad."
De åtalades egentligen inte för att de var nakna utan för att de saknade skyddskläder. Artikeln fortsätter:
"Det verkar som om de inte följde hygienföreskrifter överhuvudtaget, sade statsinspektör Martin Lindblom på Livsmedelsverket."
Det vet ju alla som har gått utbildning i livsmedelshygien, att man måste ha hårnät.

26 september
Redigt

Halv åtta var att-göra-listan, protokollet och medlemsbladet klart och skickat till ordföranden för genomläsning. Jag är så redig så jag blir förvånad själv.

Det har varit fantastiskt väder idag också.
Sven-Arne har klippt gräset. De säger på nyheterna att det blir omslag i vädret och då kanske det dröjer innan det går att klippa igen.
Det kanske dröjer ända till våren?

25 september
Sammanträde

Hur dags kommer du hem? undrade Anna-Sarah.
Mitt styrelsemöte började sex så åtta gissade jag på.
Jo, tjena, strax efter tio gick jag hem.
De stora händelserna i världen får därför passera okommenterade.

24 september
Söndagsmiddag

Anna-Sarah klagar ibland på att vi äter kyckling för sällan. Och att OM vi äter kyckling så är det när hon inte är här. Idag åt vi kyckling till middag när Jakob och Mia var här.
Och Anna-Sarah?
Nej, just det.
Hon var inte hemma.

23 september
Brittsommarlördag

HSB i Sundsvall är i blåsväder efter beslut om vräkning av en gammal tant. Om informationen i massmedia stämmer är det sensationellt skandalöst. Vår bostadsrättsförening har inte behövt ta ställning till den typen av fall - inte under min tid i styrelsen i alla fall - och skulle det hända så får vi väl innerligt hoppas att vi inte blir så in i bänken stelbenta.

Men det var inte det jag tänkte prata om, denna höstdagjämningsdag.

I dag har vi gått i skogen, under ledning av en erfaren svampplockare. Det var intressant och ledde till åtminstone en ny bekantskap i svampvärlden - rynkig tofskskivling. I övrigt hade vi flera fjällskivlingar, några kantareller och några taggsvampar med oss hem. Det är torrt i skogen så man får leta lite.

Och i kväll har vi lagat italienskt och ätit på vår innergård. Fritata, rökt ost på salladsbädd, bruchetta med tomatröra, aubergine, varvat med mozzarella och basilika och ricottafylld cannelloni blev det. Mycket gott - men vi insåg när vi tittade på recepten varför vi inte gick ner i vikt när vi var i Italien.

22 september
Hänt i veckan

Dagens kvällsmat var en upprepning av den gångna veckan.

I måndags åt vi couscous och... eehh ... jag har glömt vad vi åt till. I tisdags åt vi stekt strömming, potatismos och hackad rå lök. I onsdags åt vi kycklinggryta med ris och i går åt vi lunch på jobbet och tog bara smörgås på kvällen.

En inventering av kylskåpsinnehållet visade småskålar med potatismos, ris, couscous och hackad lök. Jag blandade alltihop med lite hackade svarta oliver och ett par ägg och stekte biffar på det. Lite kycklinggryta, stekta fjällskivlingsskaft och fetaost till. Det blev mat värdig en fredagkväll.

Bilden har inget med texten att göra men prydnadsäpplen är fina att titta på.

21 september
Lättat

När jag satt och funderade på vad jag skulle skriva om i kväll så kom den här nyheten. Efterlängtad av alla Skövdebor.

Pladdertanten, vi och Elisabeth har alla varit i Italien nyligen. Jag gissar att de också ser på Solens Mat och nickar igenkännande åt ljudet från ambulanserna, gubbarna som sitter under träden och det vackra språket.

20 september
Gospelkören

Vi sjunger i kör på onsdagskvällarna. Kvart i åtta börjar vi. Innan dess hinner man promenera hem och äta middag i lugn och ro. Vi glömde ta med oss yoghurt till jobbet idag så det blev lite snålt med lunch. Dessutom hade Anna-Sarah frågat efter kyckling så det blev det, inlindad i rökt skinka och med orientalisk sås och ris. Sven-Arne lagade maten efter alla konstens regler. Gott och rikligt. Mätta och belåtna åkte vi till kören.

När vi kom till kören var det höstmöte - det hade vi helt glömt - och då bjöds det på smörgåstårta, kondiskakor och godis.

19 september
Konstigt

Det finns folk som inte tittar på Hem till byn.
Och allihop satt vid mitt bord i fikarummet på förmiddagen idag.

Jag var på leverantörsbesök idag. På vägen tillbaka såg jag något som skymtade i vägkanten. Jag sa inget till de andra i bilen men när jag och älsklingen gick hem gick vi en liten om väg. Resultatet syns på bilden.

18 september
Hem till byn

Stör inte!
Hem till byn börjar klockan åtta. Men vem skulle ringa? Alla andra tittar väl också?

17 september
Högtider

Vet någon vad det är för likhet mellan Anne Bancroft, Rolv Wesenlund och min pappa?
De fyller år idag.

Och på tal om pappa. Bolle visade mig den här sidan idag. Där kunde jag läsa mig till att om man räknar uppifrån i ålder så är min pappa den nittioandra äldsta svensken som heter Markus.

Dessutom är det valdag idag. En högtidsdag tycker jag. Och ändå glömde jag att hissa fasadflaggan.

16 september
Ångkraft

Det lät precis som en ångvissla från järnvägen här utanför på eftermiddagen. Sven-Arne kollade upp varför och så for vi till bron i Ulvåker och fotograferade tåget när det åkte förbi. Tänk, så trevliga utflykter man kan få hemomkring!

15 september
Home, sweet home

Så var vi hemma efter två fantastiska veckor i Italien. Anna-Sarah blev glad att se oss och jag har längtat väldigt mycket efter henne. Nu skall vi återgå till ordning och reda och vardagsrutiner. Nu skall bilder sorteras och texter skrivas i olika format och med olika syften. Sånt tar en stund så de kommer inte än på ett tag.

14 september
Rom

Sista natten har vi bokat i utkanten av Ciampino för att ha nära till flygplatsen i morgon. Eftersom vi var så nära Rom igen så bestämde vi oss för att ta en kväll i storstan.

För två år sen missade vi Fontana di Trevi genom att gå till fel torg och fel fontän. Den här gången köpte vi en karta och började gå… eller vada fram rättare sagt för det spöregnade. Men vad gjorde det? Har vi bestämt oss för att besöka en sevärdhet så har vi!

Sven-Arnes kommentar var
"Rom? Pyttsan heller, det är vanligt vatten!"

13 september
Capaccio

Idag har vi vilat, legat på stranden och haft det mysigt hemma i Capaccio.

När man går på café i Italien så beställer man vid disken som vanligt, så går man och sätter sig och så kommer de med kaffet på en bricka. Ibland är det till och med en separat kassa som knappt har med själva caféet att göra. Det tog lite tid att komma på.

Nu skall vi ju snart åka hem. Det tar sig lite olika uttryck.
Sven-Arne: På fredag åker vi hem. Tänk att få rå om kameran ordentligt!
Jag: På fredag åker vi hem. Tänk att få rå om Anna-Sarah ordentligt!

Tältning blev det inte någonting av. Vi har varit inne på flera olika campingplatser men ingen har fallit oss i smaken. Dels är det eftersäsong och då blir man ganska ensam på campingplatsen. Dessutom så är faciliteterna lite annorlunda och vi kände oss lite utsatta med vårt lilla kupoltält så det kändes bättre med organiserat boende med egen dörr att stänga om oss.

12 september
Pompeji

I vår guidebok stod det att Vesuvius hade sitt senaste utbrott 1944. Texten fortsätter
"Since then Vesuvius has been 'asleep', but it is expected to reawaken any day now" och det kändes ju tryggt… vi höll för säkerhets skull ett öga på vulkanen hela dagen men vi såg ingen rökpelare. Pompeji var imponerande och intressant. För den som skall åka dit rekommenderas en vattenflaska och bra skor!

Efteråt tog vi en sväng genom stan. (Jodå, allt är inte en ruin. Vi är i Italien och där är det ibland svårt att veta vad som är gamla ruiner och vad som är byggarbetsplatser i största allmänhet…) Vi såg en drink - en modern form av mandomsprov - serveras på flera ställen och stannade och såg på för att se hur den tillreddes.
Don't try this at home, folks:
1 stor pressad citron hälls i ett högt glas
Fyll på med mineralvatten.
Ställ fram till kunden.
Ta 1 krm bikarbonat på en sked med långt skaft, häll i det i glaset, rör om snabbt som ögat och kasta dig undan.
För gästen gäller det att dricka upp drinken innan den skummar över - och det går fort.

11 september
Resa med förhinder

Pompeji var målet för dagen och dit ville vi åka tåg. Det tog en stund att leta upp en affär som hade vindruvor så vi hade väl bara tio minuter på oss innan tåget skulle gå när vi kom till stationen. Så stod vi där, som två förvirrade hönor, och undrade var vi skulle köpa biljetterna. En vänlig italienare förklarade för oss att biljetter köps i baren på andra sidan järnvägen. Det tar tjugo minuter att gå dit, köpa och gå tillbaka.
Tja… Pompeji har varit en ruin i två tusen år och ändras väl inte så mycket tills i morgon.

En biltur och en bergsklättring gick lika bra.

I kvällningen letade vi upp baren för att köpa biljetterna. Sven-Arne sa, på italienska, "Kan jag få köpa två biljetter, tur och retur, till Pompeji" och fick beröm av mannen bakom disken för att han tog det på italienska och inte engelska.

10 september
Agropoli

Vi har åkt söderut längs kusten över dagen. För den som vill ha trevliga badorter att välja på så kan vi tipsa om Agropoli. En lagom stor sommarstad med lång strandpromenad och fint vatten.

Och en järnvägsbro. Livet kan inte bli bättre.

9 september
Italienskt manér

Sven-Arne kör bil som en italienare. Ibland gör han det hemma också och det är inte så populärt. Här är det en tillgång. Vägskyltarna har vi inte riktigt lyckats förstå oss på. Det står hastighetsbegränsningar men de verkar vara rekommendationer och inte något man måste följa. Det går inte att slököra utan man får vara på sin vakt hela tiden. Rätt vad det är kan det vara någon som tycker att de har mer brått eller som kör om på insidan eller tycker att det är hans tur.

Å andra sidan har vi sett en ambulans med blåljus som har stannat för rött ljus.

8 september
"Över bergen, genom dalen, över bergen, genom dalen…"

Så började en sång som vi sjöng i bilen när jag var barn. En typisk bilåkarsång. Idag har jag sjungit den på förekommen anledning.

Vi hittade Masseria Feudo i Capaccio och tog in där för några nätter framöver.

Kvällsmålet köpte vi själva och åt på vår egen balkong:
Bröd och grissini
Buffelmozarella
Druvor
Prusciotto
…och vitt vin till.

7 september
Benevento

Det var svårt att hitta i Benevento! Det var smalt, enkelriktat och krångligt. Och varmt. Benevento var en trevlig stad. Det är en universitetsstad och jag kan tänka mig att ungdomar gillar kvällslivet. Vi är kanske inte ungdomar precis men vem säger nej till en pizza på torget klockan tio på kvällen, när det är 25 grader varmt?

6 september
"Underbart" är ordet för dagen

Vi åkte till Pescasseroli över dagen, en sväng på sammanlagt 22 mil.

Det är så vackra vägar så man nästan gråter. Eller, inte vägarna kanske, de är inte alltid så vackra, men utsikten. Det är fler än vi som har upptäckt skönheten i området för det var gott om vandringsturister. Mest engelsmän.

I nationalparken går hästar och kor med skällor. I min fantasi är det ledarkossan som har skälla, inta alla korna och hästarna. Absolut inte hästarna. När alla rör sig samtidigt är det ett fantastiskt klockspel.

Växtligheten är annorlunda. Med tanke på hur högt vi är - 1200 meter nånting - så motsvarar det ungefär var det finns fjällbjörk i Sverige. Här växer ek och bok, massor med björnbär och något som ser ut som en rönn med päron. I dalgångarna växer oliver och druvor. Det är underbart överallt.

5 september
Cassino

Vi har turistat hemmave' idag. Klostret Monte Cassino har förstört flera gånger, av både jordskalv och härjningar. Värst var de allierades bombningar 1944 då över 4000 personer stupade på några månader. Klostret har återuppförts gång på gång. Vi råkade vara där i siestatid så det var inte öppet för turister.

När vi var inne på turistbyrån sa den vänlige mannen något om Polen, England och Tyskland och pekade på olika ställen på kartan. Vi förstod inte riktigt men på väg ner för berget tog vi en omväg och råkade hamna på polska kyrkogården samtidigt som det var en delegation från Polen där. De lade ner blommor, bad och sjöng en psalm under en kardinals ledning. Det var mycket högtidligt.

4 september
Från fjällnära till poolnära

Fem mil från Subiaco ligger Campo Staffi, som är en skidort på 1800 meters höjd. Sämre utsikt har vi haft när vi har ätit lunch.

En konstig sak hände på eftermiddagen. Vi stannade till i Capistrello och köpte glass, som flera gånger tidigare. €1,80 kostade den. Damen som serverade mumlade något till hon i kassan och så blev det plötsligt €5. Vi försökte protestera men det är inte så enkelt på ett språk man inte kan! Vi borde ha lämnat tillbaka glassarna i protest men man blir lite flat när man är i underläge så vi betalade under ljudliga protester och gick.

Vi tänkte stanna i Sora för natten men hade svårt att hitta boende så på vinst och förlust fortsatte vi till Cassino. Vi följde skyltarna till Le NinFee Bed & Breakfast tills vägen tog slut och det var ett lyckokast!

Vi var svettiga, trötta och varma efter en lång dag. Vi fick ett rum, handdukar, morgonrockar, egen veranda och en pool i trädgården. Vi svalkade ner oss och gick ner till matsalen. Silvana som äger huset fick fria händer och vi bjöds på en middag som hette duga.
Antipasto
Pasta Carbonara
En annan rätt med inbakad kyckling
Konjaksindränkt kaka med nougatcreme
Citronlikör
… och så vin till maten.

Först efter två dagar tordes vi fråga om priset. Det blev € 25 per man och det var det definitivt värt.

3 september
Sightseeing

I Subiaco finns Borgias slott. Lucrezia Borgia föddes där på 1400-talet. Hennes historia är rätt intressant…

Det var för övrigt hennes son som uppförde Villa d'Este, som vi besökte igår.

2 september
Europas vackraste park

Jag skrev för ett tag sen om Villa d'Este och att det var Europas vackraste park. I dag var vi där. Det var underbart vackert med fontäner, underbara terrasser och målningar och jag förstår varför det slog Norrvikens Trädgårdar.

Men människan lever icke av fontäner allenast.
Färden gick vidare till Subiaco. Vi insåg att camping i bergen inte riktigt var vår grej och tog in på ett enkelt hotell nere i stan i stället.

Kvällsmaten blev pizza:
Pizza Bianco, dvs pizzabotten med mozzarella
Och efter gräddningen läggs skivad prosciutto, ruccola och hyvlad parmesan på.
Inga pizzakryddor och ingen tomat.
Det skall jag prova hemma.

1 september
Italy - here we really come!

Att ta sig till Italien är inte så komplicerat. Inte att ta sig till Rom heller. Men att ta sig därifrån! Vi skulle till Tivoli, fyra mil bort, men det tog ett tag att lära sig förstå vägskyltarna så vi fick vända i Palestrina. Men vad gjorde det? Vi hade ju inte varit i Palestrina heller.

På kvällen var vi ute och åt på L'Angolino di Mirko i Tivoli. Vi åt Sagne allo Scifo con amatriciana e pecorino. Det var en pastarätt på hemlagad bandspaghetti och serverad ur ett avlångt ekfat. Otroligt gott. Rekommenderas!!!

Från vårt rumsfönster kunde vi se torget. Tydligen hade invånarna i Tivoli gått samma Meneito-kurs för det var massor med folk som dansade på piazzan. Lilla Claudia var en av dem.