Dementi
Det är inte som ni tror
jag försäkrar
det var inte alls så.
Jag skulle aldrig göra det
- aldrig -
för så går det inte till.
Jag lovar
att den var köpt i personalbutiken
och kom från Delicato
Jag skulle inte äta en kokosboll från Klings
när inte Sonja är på jobbet.
30 oktober
Butiker
Jotack, artikeln till Hembygdsföreningens årsbok är inskickad och klar, tackar som frågar.
Det stod i tidningen för någon vecka sen att det har öppnat en ny affär i Skövde varannan vecka sedan i vintras. Elins Esplanad, hela Stallsikenområdet och Vasaporten, alltihop har kommit i år. det är inte dåligt.
Och vilken affär åker vi då till när vi skall veckohandla?
Jo, Coop Forum.
Man skall inte ändra på ett vinnande lag.
29 oktober
Deadline
Jag fick ett mail från Ebbe idag, han som har hand om hembygdsföreningens årsbok i Vittsjö. Han undrade om jag hade något bidrag.
Tyvärr är det deadline 1 november, sa han.
"Tyvärr"?
Jag har två kvällar på mig.
Men på tal om deadline. Sonja har legat på Hjärtat några dagar. Efter lunch igår tog jag med mig Inger och hälsade på henne. Det var Ingers födelsedag, berättade jag det igår? Sonja reste sig ur sjuksängen och så sjöng vi "Ja må hon leva" för Inger.
Undrar om det är bra att sjunga just den, på en hjärtintensivavdelning.
Och idag på lunchen berättade Inger om sin present. Vid bordet satt två sjuksköterskor, en medicintekniker, en skyddsingenjör och så jag, som åtminstone har handlat upp en del medicinteknisk utrustning.
Jag fick en uppvakningsmaskin, sa Inger.
En defillibrator, tänkte vi.
Det var det inte. Det var en lampa som sakta tändes så att det simulerar dagsljus.
28 oktober
Vänner
Jag var förfärligt ledsen på jobbet, en eftermiddag för några år sen. Jag mäktade knappt arbeta, jag var bara förtvivlat ledsen. Jag hade en maildialog med Inger och när hon förstod hur ledsen jag var stängde hon av sin dator och tog mig med på en promenad så att jag fick gråta klart. Efteråt skrev jag ungefär så här i dagboken:
Att hon har ont i ryggen, det vet jag,
det märks ibland när hon går.
Idag bjöd hon på choklad
när vi gick till sjön,
och då förstod jag varför hon har ont
Det är vingarna som skaver.
Idag köpte jag och Sonja choklad till henne för hon fyller år. Det var hon värd. Det och mycket, mycket mer.
27 oktober
Resekostnader
Vi skall till Stockholm en helg i januari. Nittio dagar i förväg släpper SJ sina billiga biljetter och idag var det nittio dagar till hemresan. Vi beställde biljetterna i morse innan vi gick till jobbet. Då kostade hemresan 90 kronor per man. Nu, fjorton timmar senare, kostar de 414. Sammanlagt för två personer tur och retur betalar vi 420 kronor. Nu när vi kollar SJ-priserna kostar samma resa 1.760. Det gäller att vara med när lågprisbiljetterna säljs.
26 oktober
Söndag
)
Ni är tidiga, sa ägaren.
Vi förstod att det hade blivit en missuppfattning om tiden så vi sa försiktigt att det var nio vi hade sagt.
Vi har gått över till vintertid, sa han.
När vi hade skrattat klart ordnade han och hans fru en jättefrukost på en kvart.
Välkommen till plastburkarnas magiska värld, sa Lena när vi började med geocaching.
Man verkar väl lite väck när man letar efter filmburkar när det är nio grader och duggregn. Eller när man hittar en skatt och byter ett suddgum mot en trasig slipsnål, hur mycket kan det vara värt? Men du milde, vad många märkliga ställen man kommer till, ställen som man aldrig hade besökt annars. Vi har hittat en hel del nu. Förra helgen hade vi sett åtta - nu är vi uppe i tjugosex. Inte så pjåkigt en regnig helg.
)
)
)
)
25 oktober
Middag med mord
)
Jag har länge tittat efter biljetter till Middag med mord och i helgen har vi äntligen kunnat gå. Lerbäcks Teater spelar teater medan man äter middag och så får publiken/matgästerna gissa vem som är mördaren, innan upplösningen kommer i slutet av kvällen. Det är oerhört populära tillställningar. Dekoren är genomtänkt, till exempel sitter vinlistan med gem inne i Wahlströms ungdomsböcker som ligger på borden. (Bara en sån sak. Jag och bordsgrannen började genast prata Kittyböcker.)Årets föreställning heter Hovslagarens dotter. En rolig upplevelse.
...fast jag sov lite oroligt efteråt får jag medge...
)
Vi bor på Perolofgården, ett stenkast från teatern. Ägarna är lite nöjda med att det bara är vi som är gäster över helgen, för de har haft fullt hus hela veckan. Vi är också nöjda. Det är inte dumt att ha öppen spis, salong och matsal bara för oss.24 oktober
Bitterljuva längtan
När Anna-Sarah gick i högstadiet bodde hon i långa perioder hos sin pappa. Ibland var hon hos oss över helgen. På lördagkvällen började jag bli ledsen för jag visste att hon skulle åka igen dan därpå.
Och söndan när hon hade åkt skall vi bara inte prata om.
Jag jobbade i Mölndal idag. Vid tre var jag klar och skulle träffa Anna-Sarah en stund, mellan jobbet och fyratåget. När jag väntade på henne kände jag en klump i halsen och att tårarna ville tränga fram. Nu är det tillåtet att längta och det är rätt ljuva tårar när man jämför.
23 oktober
Klart jag kan
Idag på eftermiddagen hann jag vara med på mässan i sjukhuskyrkan. Samuel spelade. Efter mässan frågade han om jag vill vara med och sjunga i kyrkan på Alla Helgons Dag.
Jag vet inte om du kan sångerna, Ted Gärdestad har skrivit dem, sa Samuel.
Då kan jag dem, svarade jag.
22 oktober
Mailsamling
Jag har fått ett par roliga mail på sistone.
I september skrev jag till Västtrafik. Jag behövde hjälp med bilder på tåg, för att samla inspiration för Sven-Arnes tågtårta.
Idag fick jag svar.
Tja... det gick ju bra ändå.
Henning, vår sångarvän från Helsingborg, skall vara i TV igen, den här gången i programmet Rampljuset i Barnkanalen:
"Nu på fredagkväll 24 okt. blir det mim med Robert Molander och stepp med tvillingarna Malin och Anna. Dessutom tankeläsning med trollkarlen Danini och sist men inte minst Håkan Brinck med Elviskören."
Det är alltså i Elviskören han är med, den gode Henning. Jag föreslog att vi skulle hålla tummarna på fredag. Det behövdes inte, för programmet är redan inspelat och klart.
21 oktober
Den här dan
När jag inte kan komma på vad jag skall skriva om så är Google en bra hjälp. Den här dagen bjöd på flera spännande informationer.
Före 1620 firades den här dan till minne av Elvatusen jungfrur. Det var egentligen av misstag, för det var elva martyrjungfrur (Det skrevs XIM).
1833 föddes Alfred Nobel och 1959 Mikael Dubois. Han skulle ha fyllt femtioett idag om han hade levat.
1266 dog Birger Jarl, 1805 Lord Nelson, han med Trafalgar, 1961 Nils Ferlin och 1994 Skå-Gustav. Han dog i aids.
Och allt detta den 21 oktober. Tänk, vad man får veta när jag har idétorka.
20 oktober
Vad skulle du göra...
... om du oväntat fick en dag på kontoret? Jag stängde dörren och jobbade på. Det kändes riktigt bra. Jag hann till och med dela en kokosboll med Sonja.
19 oktober
Söndag
Jag fick godkänt för kyrkans förbön. Lena satte till och med in den i pärmen, för att den skall kunna användas fler gånger. Då blev jag stolt. Jag berättade det för pappa i telefon på eftermiddagen, om bönen och att jag assisterade i nattvarden i fredags.
Får jag sitta ner när jag pratar med dig? frågade han.
Ja, i telefon, svarade jag.
Hilda och jag är tankeläsare båda två.
Hon såg på mig vad jag tänkte - och jag såg på henne att hon höll med.
Samtidigt.
18 oktober
Geocashing
Känns det till vad geocashing är?
Nähä, inte det.
Det är som barndomens skattkartor, fast för vuxna. Små skatter som ligger gömda under stenar, i murar, under stubbar, inkilade i grenklykor eller på andra luriga ställen. Genom koordinaterna i GPS-en letar man upp dem. Det kan vara en liten filmburk med en loggbok och en penna. Eller en glassburk där man byter skatter med varandra, en GB-gubbe i plast eller en femtioöring eller en benskruv eller ett suddgum. Man tar en sak och lägger en annan.
Idag har vi börjat leta geocashar. Vi har hunnit med åtta på en dag, längs vägen från Ekedalen till Skövde. Inte illa. Vi la i en reflex i en och tog en plastgubbe. I en annan låda bytte vi den mot en stickad tomte.
Dessutom har vi träffat Hildas Jocke. Han såg lite förskräckt ut men vem skulle inte göra det med en styvsvärmor som jag. Hoppas han vänjer sig.
17 oktober
Uppdrag
Jag fattar inte vad det är för fel på mig. Nu menar jag inte tröttheten, det vet jag vad det är, det är bara att jag har för mycket att tänka på. Nej, det måtte vara något fel på mig eftersom jag inte klarar att säga nej.
Som i kväll. Jag var gudstjänstvärd och vi gick till kyrkan i god tid. Före gudstjänsten hann jag lova att hålla ett föredrag om livsmedelshygien en kväll och att jag skulle formulera kyrkans förbön till på söndag. Visst, det är en ära att få arbeta åt kyrkan men ibland blir jag så trött på mig själv.
16 oktober
Goda ambitioner
Ett möte började åtta i Falköping. Vid lunch skulle jag tillbaka till Skövde och jobba stenhårt för jag har en massa bråttomuppgifter som måste fixas idag.
I bilen tillbaka till Skövde ringde Anne. Jag är på väg till akuten för mitt onda, sa hon.
Jag kommer, sa jag.
Så ringde Anders. Du måste kopiera upp pärmarna till mig, sa han.
Jag fixar det, sa jag.
Anders fick pärmarna, jag beställde en kopiator och svarade på ett par mail. Sedan fick Anne sällskap resten av eftermiddagen och alla mina bråttomuppgifter ligger kvar på skrivbordet och ropar på mig.
15 oktober
Klipp - klopp
Hela förmiddagen hade vi möte i Mariestad. När jag kom tillbaka vid halv ett hade de andra redan ätit så jag gick bara upp i kiosken och köpte en varmkorv. Jag hade mina låga stövlar idag och det är ganska hög klack på dem. Jag brukar byta till inneskor men jag tog mig inte tid till det innan jag gick.
Klipp - klopp lät det när jag gick.
Tvåhundrafemtiofyra steg.
Och två fötter.
Klipp - klopp.
Femhundraåtta ljud.
Och så gick jag samma väg tillbaka till mitt kontor.
Klipp - klopp.
Tvåhundrafemtiofyra steg till.
Med varje fot.
Femhundraåtta klipp.
Och femhundraåtta klopp.
Jag ensam åstadkom ettusensexton ljud på bara en liten stund.
Förlåt mig, alla patienter som sov middag.
14 oktober
Viktkontroll
Veckan efter ett sextioårskalas är man INTE vän med vågen, det kan jag tala om. Ifall man nu var vän med den från början, alltså. Kan någon installera en sådan här hemma hos oss?
13 oktober
Vardagen
Sven-Arne fick en GPS i födelsedagspresent. Idag provade han den. Det känns tryggt att veta att det gick att hitta till jobbet på ett vetenskapligt sätt, inte bara med beprövad erfarenhet.
12 oktober
Tjugoårsdagen
Inger och Thomas lånade vår bil och åkte först till Rebecka i Vänersborg och sen till Sebstian i Göteborg.
Själva satt vi och vilade, men bara en liten stund för Skövde Gospel firar tjugoråsjubileum idag. Klockan sex hade vi konsert i Sankta Helena i stan och det var nog den roligaste konserten vi har haft med gospelkören. Efteråt var det mingel och middag på Billingen. Jag satt bredvid Lena och bara det var ju jätteroligt. En rolig dag till, samma helg.
11 oktober
Sextioårsdagen
Han fyller år idag, Sven-Arne. Två morgonpresenter, en bukett rosor och kaffe på sängen innan uppstigandet.
Jag tyckte att Sven-Arne skulle följa med och hämta tårtorna. Det verkade väl lite egendomligt att åka iväg på självaste födelesdagen, men jag ville inte att han skulle veta varför och som den gode man han är så följde han snällt med. Jag ville att Jessica skulle få höra Sven-Arnes reaktion när han såg tårtorna.
Ett rejält reportage om lok och vagnar finns i Postvagnen.
Så kom all uppvaktning. Arbetskamrater och lunchgänget och grannar och vänner och syskon och barn och blomsterbud. Huset var fullt från två till halv tio.
Maten hade vi beställt från Köttex. Den var god och riklig. Desserterna hade jag hittat på själv - det blev pannacotta, chokladtryffel och tiramisu. Recept finns här.
En rolig dag. Framför allt för att det kom så många trevliga och goda vänner.
10 oktober
Allt är under kontroll
Inger och Thomas har kommit från Skellefteå i kväll. Maten är lagad, tårtorna är på garnering, porslinet finns på plats och själva högtidsobjektet håller på att fixa till det sista här hemma. Allt är under kontroll, så vitt det låter sig kontrolleras.
Nu är det sista gången jag skall kyssa en femtionioåring.
9 oktober
Telefon
Jag kollade just SvD. Där stod om en norsk folketingspolitiker som hade så förfärligt hög telefonräkning. Talmannen reagerade och tog ett samtal med henne. Ungefär så här tror jag att det gick till:
- Varför är din telefonräkning så hög, unga dam?
- Jag har en pojkvän som tjänstgör i den norska styrkan i Afghanistan och han har satellittelefon.
- Du ljuger, säger talmannen.
- Hur vet du det?
- Det finns ingen soldat i våra styrkor som heter så som du sa.
- Nävisstnä, det är inte i den norska utan i den engelska styrkan han tjänstgör.
- Du ljuger nu med, säger talmannen.
- Hur vet du det?
- De engelska soldaterna får inte ha satellittelefon.
- Nu kommer jag ihåg. Jag har ringt 793 gånger till alternativa vägledare, så kallade klarsynta.
- Astrologer, alltså, säger talmannen.
- Ja, precis.
8 oktober
Lukt
Jag har skrivit ett långt, surt inlägg om att använda parfym när man sjunger i kör men jag tog bort det igen.
7 oktober
Nätvänner
Vi hade länge en trogen nätvän. Vi läste hennes sida, hon läste vår. Ibland växlade vi några ord i varandras gästböcker eller för all del i mail till varann. En gång var det väldigt nära att vi sågs, hon och jag, när jag hade ett ärende till hennes stad. Just då hade hon en konfirmandgrupp, men jag var inne på hennes jobb och vände, eftersom hon arbetade i domkyrkan.
Trots att vi aldrig träffades och inte ens pratade med varandra i telefonen så gjorde hon ändå ett stort intryck på oss. Platespotting, stickning, resor, Italien, gudstjänstarbete, ärkebiskopen, god mat, körsång och rondellhundar - det fanns många saker att utbyta några ord omkring.
I somras gick hon hastigt bort, alltför tidigt. Det går inte en vecka utan att vi pratar om henne. Den som tror att en nätvän inte är en verklig vän har missat en dimension i livet. Vi saknar henne verkligen.
6 oktober
Dummare än Åhusatåget, som farbror Mats hade sagt
Min dator är egendomlig. Jag loggar in på två ställen när jag går in på datorn, det är dels mailprogrammet och dels sidan som härbärgerar min dagbok. Det är lösenord och loginnamn på båda. Men inte samma, då vore det för enkelt. Jag börjar med mailen. Jag fyller i namnet. Trycker på tab. Fyller i lösenordet. Trycker på enter. Då kan man ju tro att jag skall komma in på sidan. Hädå, för då får jag frågan om datorn skall spara mitt namn och lösenord till nästa gång.
Varje gång svarar jag ja. Ett vänligt men bestämt ja. Sedan öppnas mailen.
Så går jag till hemsidesbyggaren. Jag fyller i namnet. Trycker på tab. Fyller i lösenordet. Trycker på enter. And guess what. Jo, jag får frågan om datorn skall spara mitt namn och lösenord till nästa gång.
Jag svarar ja där också. Lika vänligt och lika bestämt.
Det hjälper inte. Nästa gång jag skall in på sidan får jag göra precis samma procedur.
Datorn lär sig aldrig.
5 oktober
Kyrksöndag
När jag träffar mina syrror vill jag att vi skall sjunga ihop, vad som helst bara det är stämmor (utom mammas favoritsång, den har sammanlagt nio ord på tre verser...). Oftast pustar de bara, och får jag dem att sjunga med mig så är det ändå svårt med vissa stämmor för jag är för dålig på att läsa basklav. Vi sjöng i Hentorp idag. Det var Christine, Lena Pe och jag. Det var meningen att Sonja P också skulle vara med men hon blev sjuk. Att sjunga med Christine gör mig glad, vi är några få damer som sjunger varsin stämma, precis så som jag tycker om det.
Christine har gjort ett eget arrangemang på Trosbekännelsen. Texten är bland annat
Jag tror på en Gud som gråter med mig
när jag gråter så allting är gråt
En tröstande Gud som kan trösta likt den
som väntar tills gråten gått åt...
Vi sjöng som sagt i Hentorp. Lilly var gudstjänstvärd. Hon är familjeterapeut och jag har gått hos henne under en hemsk period i mitt liv. Det kändes bra att presentera henne för Sven-Arne, att jag kunde visa henne att med facit så blev allt väldigt bra.
4 oktober
Lördagspyssel
Jag har haft en rolig dag. Vad den har innehållit kan jag dock inte avslöja eftersom det handlar om nästa lördag. Men roligt har det varit, som sagt. Och Sven-Arne, den stackaren, var hemma under tiden och bakade bullar. Är han bäst eller är han bäst?
I kväll har jag kollat efter bra recept på pannacotta. De har varit rätt likartade. Utom ett. Hon som hade skrivit det skrev att hon ville ha ett recept utan så mycket socker. I stället hade hon byggt pannacottan på vispgrädde och vit choklad. Jo tjena.
3 oktober
Jobb
Jag pratade med Marianne i telefon på förmiddagen. Vi har lite för mycket arbete just nu och Anders har hittat på nya sysslor som inte behöver vara klara förrän på tisdag eftermiddag, jotack, Marianne är i Göteborg hela måndagen och vi är rätt överhopade med jobb redan från början.
På tisdag morgon skall vi ses. Vi skall börja med att stega upp till Anders. Jag skall inte berätta vad vi har planerat att göra med honom.
2 oktober
Tankeställare
Vi gick idag. Det har vi fuskat lite med, det har regnat eller så har vi haft andra ärenden efter jobbet. Men i dag gick vi, som sagt.
Jag var trött, vansinnigt trött, när vi började gå hemåt. Så kom vi till stora vägen, den som går från Skövde mot Mariestad. Det är wire i mitten. Det var tomt på vår sida vägen. På andra väghalvan fanns en bil, och så en annan bil långt bakom den, ända borta vid rondellen. Vi gick till mitten och svängde benen över wiren. Den första bilen kom och så började jag gå. Bakom mig hörde jag Sven-Arne ropa och när jag tittade upp såg jag bil nummer två komma med vansinnesfart. Jag sprang för livet över vägen.
Jag grät hela vägen hem.
1 oktober
På stan
Jag har träffat en mycket kreativ och intensiv ung dam. En ny och spännande bekantskap. Eller inte helt ny, vi följde hennes och sambons resedagbok från deras jorden-runt-resa med stort intresse. Hon hade hög fart. I kväll har jag mailat till henne. Jag rådde henne att ta en Hibernal före sänggåendet.
Och så var det konserten med l'Alba som jag skrev om igår. Jag fegade när jag skulle tala om för vår körledare att vi inte tänkte komma på kvällens övning - jag skickade bara ett mail.
Och för den som tycker att det är klent beställt med bilder så kan jag bara instämma. Jag har så många järn i elden så jag har inte ork och tid att hålla på med foton. Det lugnar väl ner sig så småningom.